Nā Adjectives ma Kelemania (Adjektiv-Deklination)

HoĘťolaha-HoĘťolaha i Kelemania



Nā'ōlelo hoʻohui German

Hoʻohanaʻia nā adjectives i nā hua'ōlelo ma Almancad ma ka noʻonoʻoʻana i nā kuʻuna'āina.

(Maskulin) (Neutral) (Feminine) (Plural)
(der) (das) (make) (make)

Name.dette-e das klein-e die sub-e die nett-en
Lehrer Kind Frau Lehrer / Frauen

ein nett-er ein klein-es eine alt-e - nett-e
Lehrer Frau Frauen iä '/ iä'

Akk.:den nett-en das klein-eĘťo eĘťoihanaĘťaoĘťao nett-en
Lehrer Kind Frau Lehrer / Frauen

einen nett-en ein klein-es eine alt-e - nett-e
Lehrer Kind Frau Lehrer / Kinder

E hōʻokiʻia kēia mau mea: e hoʻokaʻawale i ka inoa-ʻo-ka
Lehrer Kind Frau Kekauoha / Frauen

einem nett-en einem klein-en einer alt-en - nett-en
Lehrer Kind Frau Lehrern / Kindern

Gen.: net net-en-des-Klein-en der alt-en der alt-en
Nā Kindle Lehrers Frau Lehrer / Kinder / Frauen

eines nett-en eines klein-en einer alt-en - alt-en
Nā Kindle Lehrers Frau Lehrer / Kinder / Frauen



Hiki paha iā ʝoe ke hoihoi iā: Makemake ʝoe e aʝo i nā ala maʝalahi a wikiwiki hoʝi e loaʝa kālā i ʝike ʝole ʝia e kekahi? ʝO nā ala kumu e loaʝa kālā ai! Eia kekahi, ʝaʝohe pono o ke kapikala! No nā kikoʝč KAomi ma aneʝi

Beispielsaetze: (ae = kuhikuhi a)

No Nominativ: Das ist der nett-e Lehrer.

Da kommt das klein-e Kind. ʻO kēia lā,ʻo Frau / Dame.

(Plural)

No ka mea mai ka luna Lehrer./die klein-en Kinder / die alt-en Frauen.

Uaʻikeʻiaʻo ia ma kēiaʻano kūpono.

E hoĘťokuĘťuĘťia e fern schĂśn-e Frau.

(Plural)

Dort sprechen - nett-er - / - klein-e Kinder / –alt-e Frauen.

HoĘťokaĘťaĘťike: Ich besuche den nett-en Lehrer.

Ich mag das Klein-e Kind. ĘťO wau i ka halaĘťana o Frau.

(Plural)

E hele aku wau i ka la nett-en Lehrer./die klein-en Kinder / die alt-en Frauen.

E hōʻoia i kā lākou 'ōlelo Mann. Make wau e hoʻokipa maikaʻi.

Ich begrĂźsse eine alt-e Frau.

(Plural)

Ich suche - nett-en Lehrer./Kinder/Frauen.

Kuhi Dativ:

ĘťO wau no ka heluna o Lehrer. Ich danke dem klein-en Kind.

Ich schreibe der alt-en Frau.

(Plural)

E kōkua i ka'ōleloʻo Lehrern./den klein-en Kindern / den alt-en Frauen.

E kaomiĘťo Tasche gehĂśrt einem nett-en Mann./einem klein-en Kind./einer alt-en Frau.

(Plural)

Die Koffer gehĂśren - nett-en Lehrern./klein-en Kindern./alt-en Frauen.

ĘťIke Genitiv:

Das ist der Koffer des nett-en Lehrers./des klein-en Kinds / der alt-en Frau.

(Plural)

E hele mai i ka'āinaʝo Lehrer / der klein-en Kinder / der alt-en Frauen.

E hele mai ka'ōlelo a Lehrers./eines klein-en Kinds./einer alt-en Frau.

(Plural)

Das sind die Uhren - nett-en Lehrer / klein-en Kinder./alt-en Frauen.


KA HOʻOPIʻI KAULĀWAI HOʻOPIʻI (MAKAHI)

NO KA DER

Singular: Nom. maikaĘťi loae -e -e -e
Artikel:

ĘťoluĘťoluĘťole -er -es -e
Artikel:

Akk.: Bestimmter -en -e -e
Artikel:

unbestimmter -en-es-e
Artikel:

Dativ: bestimmter / -en -en -en
HoĘťokaĘťawale:

Genetiv: bestimmter / -en -en -en
HoĘťokaĘťawale:

HoĘťopili: -en -en -en


Hiki paha iā ʝoe ke hoihoi iā: Hiki ke loaʝa kālā ma ka pōnaewele? No ka heluhelu ʝana i nā ʝike haʝalulu e pili ana i ka loaʝa kālā kālā ma ka nānā ʝana i nā hoʝolaha KAomi ma aneʝi
Ke noʻonoʻo nei ʻoe i ka nui o ke kālā āu e loaʻa ai i kēlā me kēia mahina ma ka pāʻani ʻana i nā pāʻani me ke kelepona paʻalima a me ka pili pūnaewele? E aʻo i nā pāʻani hana kālā KAomi ma aneʻi
Makemake ʝoe e aʝo i nā ala hoihoi a maoli e loaʝa kālā ai ma ka home? Pehea ʝoe e loaʝa ai ke kālā mai ka home? E aʝo KAomi ma aneʝi

Übung: Ergaenze!

(Bestimmter Artikel) (Unbestimmter palapala)

1. Das ist der neu…. ʻO Füller. 2. Das ist ein neu… .. Füller.

3. Pau ka pala…. Heft. 4. ʻO nā mea e pala ai .. .. Heft.

5. Ma kommt make jung ... Dame. 6. ʻO ka manawa e… Dame.

7. ʻO Dort sitzen make nett ... ʻO Menschen. 8. Dort sitzen - nett… Menschen. (Pl)

9. ʻIch kaufe den billig… Roman. 10. Ich lese einen deutsch…. Nūhou.

11.Er braucht das klein…. Heft. 12. Er braucht ein klein… ..Heft.

13. Ma hope o ka make ʻana… Tasche. 14. Du nimmst eine alt… .. ʻO Tube.

15. Wir danken dem gut…. ʻO Mann 16. Wir helfen einem nett… .. Mann.

17. ĘťO Das ist das Auto des
deutsche… Mannes. 18. ʻO Das ist der Pass eines
fremd… .. Mannes.
19. ʻO ka lima o ka lima….
ʻO Madchen das Geld? 20. Schenkst du einem arm….
Kiko Pulli?



Makemake paha ʻoe i kēia
ʻōlelo ʻōlelo